Pälkäne
Kommunerna Pälkäne och Luopiois sammanslogs den 1 januari 2007 till den nya kommunen Pälkäne. Pälkäne är enspråkigt finskt.
I Pälkäne kommun finns tre tätorter. De är Aitoo, Luopiois kyrkoby och centralorten Epaala.
Pälkänetrakten hörde ursprungligen i kyrkligt hänseende till Sääksmäki. Då förvaltningssocknen Pälkäne grundades i slutet av 1300-talet minskade samröret med Sääksmäki och den i slutet av 1300-talet grundade kyrksocknen Kangasala låg närmare. Vid sekelskiftet 1400 gjordes Pälkäne till ett kapell under Kangasala. Som kapell nämns Pälkäne 1409 men som kyrksocken redan år 1445. Den medeltida kyrkoruinen härstammar från sekelskiftet 1500 och övergavs 1839, då församlingens nya tegelkyrka hade färdigställts. Under förfallsperioden på 1800-talet användes byggnaden till olika sekulära ändamål. På senare tid omtalas emellertid byggnaden, som fortlöpande restaureras, som Finlands ståtligaste medeltida kyrkoruin och är Pälkänes främsta sevärdhet.
År 1713 drabbade svensk-finska armén, under general Carl Gustaf Armfeldt d.ä., samman med den ryska armén vid Kostianvirta men var tvungen att retirera.